Once again, I rock!

Friend nr "I have no idea any more, they're way too many" var/är här och hjälper värdmamman att gå och lägga sig. Grannfrun sa åt mig att jag kommer träffa massor av nya människor som springer ut och in här så jag ska inte oroa mig över att jag inte lär mig deras namn. Om det är folk jag behöver kunna namnen på så betyder det att de kommer tillbaka och då kan de presentera sig igen. Hon som är här ikväll heter Karen, vilket var lite kul när vi skulle presenteras för varann och våra namn var nästan lika. Det visade sig att hennes man heter Keith och det tog mig ett bra tag att komma på varför jag tyckte att de namnen hörde ihop, men sen insåg jag hur patetisk jag är. One Tree Hill.

Karen tycker iaf att Karin pratar bra engelska, och min värdmamma höll med. Jag märker redan att jag börjar tänka på engelska, men jag vräker fortfarande ur mig ett och annat "lägga av" till barnen, vilket iofs har visat sig effektivt för när de inte förstår mig så tystnar de tillräckligt många hundradels sekunder för att man ska hinna säga åt dem ordentligt.

När vi ändå är inne på hur bra jag är, och ja, jag behöver peppa upp mig för att orka med dem när de skriker efter toast och ändrar sig till paj så fort man får fram brödet, så hörde jag värdmamman säga att jag var bättre än deras gamla au pair härom dagen. Hon pratade i telefon, och jag tjuvlyssnade inte utan hon var i vardagsrummet där jag och barnen var så det var svårt att undgå, och hon sa att det var stor skillnad eftersom jag leker med barnen och inte bara sitter av tiden liksom. Barnen säger dessutom att jag är rolig och att de gillar mig, fast de säger det inte till mig, men grannfrun och deras föräldrar skvallrar gärna!

28 grader är kallt

Det är sant om man pratar Farenheit, men nu snackar vi Celsius. Det är 28 grader Celsius i poolen och ungarna tycker det är för kallt. Det är ju som havet i Indien!

Jag har alltså badat i poolen nu för första gången. I den djupa änden sticker bara min hand upp om jag ställer mig på botten. Den är lite för kort för motionssim, men man får ju ut en 7-8 simtag iaf så man kan simma medan barnen plaskar. Gillar när man kan slå två flugor i en smäll!

Jessica A: jadu, jag ska se mig omkring efter bantningskurer...

Malin: Jag kommer att sakna dig med, men för tillfället har jag alldeles för mkt att upptäcka för att ha tid!;P

Jag är bra på engelska!

Jag fick beröm för min engelska imorse. Det bor en familj tvärs över gatan vars barn är kompisar med "mina" barn. Mamman i familjen hjälper min värdmamma på vardagsmornarna. Imorse körde hon och jag lilltjejen till hennes gymnastics camp och fick då tillfälle att prata en del. Hon tyckte jag förstod mycket för att inte vara engelsktalande så jag berättade att i Sverige dubbar vi inte filmer och tv-serier, vilket ju väldigt många andra gör. Den gillade hon. Hon jobbar på sin spanska och jag antar att det var därför hon hade sett Vänner på spanska, vilket hon tyckte var tämligen skrattretande och jag kunde inte göra annat än hålla med. Vi kom fram till att det faktum att vi i Sverige matas med engelska dagligen sannolikt gör att vi lär oss mkt mer än vad folk i många andra länder gör.

En liten annan grej som är kul att nämna är att tvätten jag hängde ute på verandan torkar lika fort som i torkskåpet hemma. På en halvtimme var allt åtminstone halvtorrt.

Guess what!

Lilltjejen älskar följande fras: "Guess what! You're not the boss of me!". Hon är även bra på att tala om hur dålig man är, men sen går det fem minuter och så säger hon "I love you". Storebror säger att hon alltid gör så. Hon är aldrig oförskämd mot folk hon inte tycker om.

Tvillingarna och jag kollade på youtube förut. Pippi, vad annars. Sen har vi varit inne i sta'n en sväng och gått på museum. Jag körde både dit och hem. Automat är ju rena barnleken. Den krypkör ju av sig själv. Jag kommer ju inte kunna köra en riktig bil sen!

Pippi Longstocking

Känner du Pippi Långstrump var en hit. Lilltjejen sa "Was that all your presents? Books are boring...", men när vi läste Pippi var det inte så tråkigt längre. De stackars barnen har ju missat en hel värld av knäppa grejer. Måste försöka hitta Pippifilmer åt dem. Jag har sett det dubbat till engelska så jag vet att det finns...

Jag var nere i källaren med killarna för ett par timmar sen. De har seriöst ett halt dagis där nere. Rutchbana, bollar i olika storlekar, en grill av plast, tält, pingisbord, airhockey, en lekstuga, studsmatta (som jag inte kan hoppa på för jag slår i golvet så fort jag ställer mig på den), you name it and they have it. I vardagsrumet finns Wii också, vilket jag är riktigt ruggigt dålig på.

Tvillingarna slåss förresten med sina Nintendo DS. Grabben slog till tjejen i ansiktet med sitt för att hon hade det istället för sitt eget. Till saken hör dock att han gav henne sitt för att kunna få med mig upp till mitt rum och läsa Pippi.'

To be continued...

Balett

Vi har precis varit på balett. New York City Ballet som är på besök i Saratoga som ligger 30 min härifrån. Tydligen är de här tre veckor varje sommar säger farmor. Först var det en klassisk föreställning och sedan en modernare. Första gången jag var på balett.

Funderar lite på en annan sak också. Varför i hela friden kör de fortfarande med överlakan och filtar i det här landet?


Åt förresten pannkakor till frukost. Ganska gott faktiskt, men kanske inte vad jag vill ha till frukost egentligen. De äter det dock bara ibland på helgerna. Lönnsirap var kul att testa, men alldeles för sött, framförallt till frukost. Med äppelmos blev det dock riktigt gott.


Nu börjar jag bli hungrig. Hoppas vi ska äta snart. Funderar på om vi ska ta lite paketöppning efter middagen.


Hos familjen

Nu har jag packat upp det mesta. Farmor är här också.

Flyget som skulle gå 18.25 igår fick vi kliva på 20.09. Därefter stod det typ 10 min innan det över huvud taget rörde på sig. Sen stod vi en bit bort på startbanan en kvart och sen en halvtimme ännu längre bort. Landade slutligen bortåt tio. Värdpappan och alla tre småttingarna var där och mötte mig.

Sov för första gången på länge riktigt bra första natten på ett nytt ställe. 8 timmar i sträck.

Här kommer det jag skrev på flygplatsen igår

Sitter och väntar på att åka till värdfamiljen. Vi åkte halv nio imorse från campus och kom hit vid halv elva. Nu är klockan kvart över fyra. Planet ska egentligen gå 18.25, men enligt skärmarna är det försenat till 18.43. Hmmm...försenat redan flera timmar före avgång. Hoppas det inte blir mer försenat. Jag ska ringa hem till värdfamiljen om en timme eller så och säga att planet är sent och så.


Det är en tysk tjej som ska med samma plan, viket känns skönt så jag inte är helt ensam den här gången. Hon ska också bo 20 min utanför stan och har samma LCC (local childcare coordinator, typ kontaktperson) som jag så vi lär ju träffas en del under det närmsta året. När vi skulle checka in var det tur för henne att hon hade mig. Hon hade övervikt på båda sina väskor, så nu har jag två par skor, två tröjor och en handväska extra. Jag ser det som ett tecken på att jag har packat bra, med tanke på att jag fått med slalompjäxorna och ändå var långt ifrån övervikt. Sen behövde vi bara betala $25 för alla våra väskor. Egentligen skulle vi behöva betala $25 var. Tyvärr fanns det inga platser bredvid varandra så som det är nu sitter vi 5 rader ifrån varandra på varsin sida av planet, men vi ska fråga vid gaten när det är dags för boarding om de kan göra något.


Vi har fått trevliga platser att sitta och vänta på iaf. Utsikt över start- och landningsbana. Lite roligt så det händer något åtminstone. Jag tror att Emma är framme hos sin familj i Virginia nu och jag sitter liksom fortfarande här.


Igår var vi i NYC. Det var ju kul, men alldeles för kort tid. Men det var trevligt med en sightseeingtur. Staten Island Ferry och så. Jag köpte en "I love NY"-tröja. En t-shirt för $15. Det visade sig att de var några dollar billigare här på flygplatsen, men, men...


Jag tror det är något fel på mig. Jag har varit på toa fyra gånger sen jag kom till flygplatsen och nu behöver jag gå igen!


19.01 (01.01 hemma hos er) Planet blev först försenat igen och skulle gå kl 7, nu har de ändrat till 7.45. Ringde först värdfamiljen efter första förseningen och sa att jag skulle bli lite sen och komma vid åtta och nu har jag ringt igen och sagt att jag kommer vid nio. Första gången var det en kvinna som jag inte har någon aning om vem det var som svarade, men sen fick jag prata med värdmamman, som btw pratar så där riktigt långsamt och släpigt och är ganska svår att förstå. Då när jag pratade med henne hade dessutom barnen tv:n på jättehögt så det var ganska stökigt i bakgrunden. Nu, andra gången jag ringde, pratade jag med värdpappan. Han pratar mycket snabbare och är mycket lättare att förstå. Lite ironiskt, men när jag pratar med mamman tänker jag liksom hela tiden "men snälla, prata lite snabbare", men jag vänjer mig nog.


Det är förresten rätt kallt här. Börjar ångra att jag packade ner jackan. Har den svrta gina-klänningen och studentballerinorna på mig och så den svarta ¾-koftan. Tror att jag har ett par sådana där jättebilliga svarta strumpbyxor från HM i väskan, men jag vet inte om jag orkar ta fram dom, vet inte om det hjälper tillräckligt för att vara värt mödan.


Har ätit snacksen som var i min "welcomebasket". Det var "Cracker Jack - caramel coated popcorn & peanuts". Popcornen var lite väl söta för min smak måste jag säga. Jordnötterna å andra sidan var riktigt goda, typ som såna här brända mandlar. Tyvärr var det bara typ 10st i hela påsen.


Jag börjar tycka lite synd om er som får sitta och läsa allt det här, men kom ihåg att ni tvinade mig att skaffa en blogg.


Har klurat ut det där med telefonkorten som jag var lite irriterad över. Det som kom med au pair-klubben var bara laddat med $5 så det gjorde inget att jag hade köpt ett. Å andra sidan fick man betala en hundring extra både för klubben och telefonkorten hemma och det var inte alls så att de bara fanns ibland och så där kanske eventuellt på au pair-skolan. Så om du är en blivand cultural care au pair ska du inte handla mer än nödvändigt i Sverige. Emma hade dessutom köpt sin försäkring av Länsförsäkringar för att den täckte mer om det var någon släkting som blev sjuk eller så. Det är ett till tips.


Ringde hem tidigare också. Mamma och pappa var nere och badade, men jag fick prata med Anna och säga grattis på 16-årsdagen. Men ni har ju numret till mitt nya hem (om jag nu kommer dit nån gång) så ni kan ju alltid ringa.


And so the time goes by...

Vilka krav du ställer, Jessica. Först och främst ska jag lägga in bildspelet på datorn när jag har möjlighet och sedan kan jag ju skicka det till någon Jessica över msn när vi råkar vara inne samtidigt, vilket vi nog kommer att vara senare när jag kan vara inne på dagtid och så.

Sen var det personbeskrivningarna:
Emma - svensk tjej som jag chattade med på msn förra veckan och som dessutom sover i sängen ovanför min.

Hmm... det var väl inga fler personer... kommentera om det var det. Kommentera iaf, men säg till om ni vill veta något mer.

Nu går typ brandlarmet. Tjuter som bara den och så kommer det vara hela natten. De kan visst inte göra något åt det säger Karolina som jobbar här. Btw, hon kommer från Finland och pratar svenska. När jag och Loise (från Jönköping, stavar sitt namn utan u) kom till samlingssalen sa Karolina till Loise:
-"Are you from Sweden?"
L: "yes"
K: "okay, cause you looked like you came from Sweden. I'm from Finland. Jag pratar också svenska"

När vi ändå är inne på Loise. Vi hade en lektion där i samlingsalen. Det var en polis som kom och berättade massa saker. Typ lagar och sånt vi ska tänka på för att vara säkra. Sen fick Loise gå fram och typ spela teater. Så kul var det att kolla på alltså.

Observera min sita mening i förra stycket. Jag använder inte det språket. Eller jo nu gör jag det. Alltså, min svenska dialekt är helt skum nu. Jag till och med tänker på nån slags göteborgsinspirerad dialekt men inslag från jönköping.

Idag fick vi till slut göra gruppuppgifter. Förut har vi bara gjort individuella uppgifter, vilket är jättedumt för då lär man ju inte känna nån och man får ju inte chansen att prata engelska heller. Men idag jobbade jag med Maria från Brasilien och Carina från Österrike. De är schyssta. Var med Carina hela eftermiddagsrasten. Kändes som vi kom bra överens. Kul att få prata engelska utanför klassrummet också. Annars hänger ju bara vi svenskar. Det är så skumt liksom att typ alla är tyskar. Dom har ju liksom inget behov av att prata med oss andra, dom har ju hur många som helst att snacka med.

Vad mer kan jag säga...? Jo, just det. Det är varning för thunderstorm. Vid lunch åskade det så vi hoppade till inne i matsalen. Blixtarna var liksom över campus. Ganska läskigt. Imorgon när vi ska till NYC får vi ju se hur bra vädret är. Det är ju ganska skönt om det inte är stekande sol. Man blir ju liksom helt klibbig och äcklig på en gång iaf. Idag har det ju regnat halva dagen och varit relativt svalt, men det är iaf jättevarmt. Den svenska sommaren är ju skitkall i jämförelse. Tänk Indien!!! Det verkar som om alla svenskar utom jag och Loise har fått specialbiljett till NY imorgon. De ska åka i en speciell buss för de ska till Rockefeller center när den guidade turen är slut. Lite synd måste jag säga. Men, men, sånt är livet...lr nåt...

Carina hade förresten fått reda på vad "the welcome baskets" kostade. De var svindyra! En av de svenska tjejerna fick värsta specialgrejen också. På kvällen vid sing along-grejen fick hon värsta blomsterarrangemanget. Hur packar man ner det sen förresten? I resväskan eller? Jag menar jag kan ju packa ner mina grejer...

Ver det något mer du ville veta, Jessica? Någon mer oindentifierad person eller så?

Dag två i en nybliven au pairs liv

Gaaaah! Jag blir tokig på alla tyskar. Hur kommer det sig att tyskar alltid tror att alla pratar tyska. Ursäkta, men om man åker till ett engelsktalande land verkar det liksom vettigt att först och främst prata engelska med folk, inte tyska. Jaf förstår inte tyska! Vid mitt bord i klassrummet sitter det två tyskar och en österrikiska som snackar tyska hela tiden och så två tjejer från Brasilien som pratar portugisiska. Jag är den enda i min klass som är svensk.

Fick present av värdfamiljen idag. Det var det flera som fick, men långt ifrån alla. Lite roligt. Typ "care package". Ett anteckningsblock, en vattenflaska, New York-turen på torsdag betald och så var det någon form av snacks. Ska öppna det sedan. Måste väl ta en bild på det först så jag kan lägga upp den här eller nåt. Måste över huvud taget lägga upp lite bilder. Det känns bara lite drygt, för Internetet på det här stället är inte direkt historiens snabbaste. På de stationära datorerna som finns här får man t ex inte använda msn. Det var en klar bonus att det fanns trådlöst så man kan använda sin egen dator.

Maten här kanske borde rapporteras också. Vet inte om jag skrev det förut och orkar inte kolla. Igår när vi kom missade jag och den tyska tjejen som kom samtidigt precis ett välkomstmöte och nästa var typ tre timmar senare så vi fick vårt privata lilla möte och så an kall pizza. Var inte hungrig så det gjorde inte så mycket. Frukosten imorse var bagels med creamcheese (philadelphia, precis samma som hemma enligt förpackningen, men den samkade inte likadant, smakar mer fett här...) och smaklös ost och fyrkantig skinka. Fanns även youghurt och diverse flingor. En sorts flingor såg precis ut som sånt här godis som är på godishalsband, fast typ två cm i diameter. Ringar i pastellfärger. Inte direkt vad man var sugen på. Det fanns apelsinjuice också som tur var. Annars är det som gäller i dryckesväg diverse olika sorters läsk. Vad sägs om pepsi och en bagel till frukost? Hmmm...mjölk och fullkornsbröd låter bättre.... men man vänjer sig väl.

Lunchen var panerad kyckling. Tror faktiskt att det var hel kyckling, dvs inte färs. Till det serverades ris, ärtor och en blandning av något i stil med kokta wokgrönsaker (såna där man köper frysta i stora påsar från typ felix) och makaroner. Varför serverar man grönsaker och makaroner blandat. Varför inte ärtorna med de andra grönsakerna? Och varför pasta och ris? Just ja, man får inte lägga upp själv heller utan det är en sur tant som gör det åt en. Hon verkar ha noll respekt för att vi inte riktigt är engelsktalande.

Till middag fanns det lite att välja på. Bland annat hamburgare som grillades utanför matsalen. Riktigt gott faktiskt.

Efter middagen var det "international sing along" där alla länder fick gå upp på scenen och sjunga en barnsång från sitt land. Vi sju svenskar körde "små grodorna" med ringdans och hela kittet. En del länder som det var typ en person ifrån slog ihop sig, men tyskarna däremot var så många att de fick dela på sig och göra två grupper. Det var ändå jättemånga i varje så man hade inte en chans att se alla där framme. Jag skulle tro att tyskarna utgör åtminstone hälften av de som är här.

Ett meddelande till främst Jessica A: jag kan inte spana på killar här direkt så du kan inte få några som helst roliga detaljer. Det finns bara två killar här and guess what...de är tyskar!!! Fast de ser ju inte direkt illa ut... (haha, mamma! i vilket fall som helst är jag för långt bort för att ditt icke införskaffade hagelgevär ska kunna göra någon som helst nytta... eller skada är kanske mer rätt att säga...)

har ni orkat läsa allt detta har ni gjort det bra. Nu ska jag ta och hitta på något annat. Thailändskan har tydligen somnat sa Emma så det går ju typ inte att vara i rummet då. Det är nämligen så att den enda lampan är taklampan och det känns ju onekligen lite respektlöst att ha den tänd när hon sover. Alltså kan jag inte läsa något. Men, men... man hittar väl på något. Jag kan ju alltid sova. Det var iaf vad Jacke tyckte att jag skulle göra. Bara för att han skulle gå och lägga sig fyra timmar innan han skulle upp.

Men nu ska jag kolla när min buss till flygplatsen går på fredag...

Igår när jag kommit till au pair-skolan

Självklart hamnade jag i flygplatsens segaste kö när det var dags att visa upp pass och alla andra papper. När det till slut blev min tur försvann killen som satt i den disken, så då var det bara att vänta tills han dök upp igen. Sen fick jag vänta på mitt baggage i typ hundra år också. En gubbe som stod intill mig sa till en liten tjej som jag tror var hans barnbarn (hoppas det inte var hans dotter); "this is why we don't check our luggage".


Planet var för övrigt fyllt av ett visst antal olika kategorier av resenärer: föräldrar med småbarn och vuxna utan barn, både turister och amerikaner, samt au pairer. Jag satt bredvid en svensk kille som skulle vara au pair 30 min tågresa utanför NYC. Han, liksom alla andra au pairer på planet, åkte med STS. Jag var den enda från Cultural Care.


När jag väl fått mitt baggage och tagit mig igenom ytterligare spärrar och långa korridorer väntade en man vid namn Jimmy samt en au pair från Tyskland på mig. De hade fått vänta i typ en och en halv timme.  Inte mycket att göra åt saken. Sen var det bara att packa in sig i bilen och bege sig till skolan med stopp på Seven Eleven för att köpa något att dricka.

Just ja, jag är ju omyndig nu, vilket bland annat betyder att vinet på planet var det sista på ett tag.


Men nu är klockan halv fyra på natten hemma i Sverige så jag är lite trött. Här är den bara halv tio, men eftersom jag ska upp sju verkar lite sömn så småningom vara en bra idé.


Från planet

Jag har ingen aning om när det här kommer upp på bloggen... Antagligen när jag kommit till min värdfamilj och har Internet i mitt rum och kan koppla upp den här datorn. När du läser det här har du alltså redan läst eventuella inlägg från au pair-skolan.


Nu är det bara knappt två timmar kvar iaf. Helt otroligt hur obekväma stolarna är. Till Frankfurt fick man bara lite ont i ryggen, och den resan var inte ens två timmar. Så en språngmarsch genom en gigantisk flygplats, från ena änden till den andra för att sätta sig på ett annat plan. Åtta timmar. Sist jag flög så länge var från Indien (9 timmar), men då åkte jag Royal Class. Större stolar och gratis dricka och snacks. Fast eftersom det här är reguljärflyg är det ju iofs gratis iaf, fast inte när helst man känner för det...


Nog om det. För alla som känner till det rosa paketet, dvs mamma och lillasyster, som Jessicorna gav mig så har jag öppnat det för ett tag sedan. Det innehöll två inramade foton, ett på mig men Jessica A och ett på mig med Jessica H. Utöver det fanns en sån här mask som jag inte vet vad de heter, men som man har över ögonen. Vi kan kalla det en ögonmask. Dessutom en pocketbok, så det gjorde inget att jag inte hade någon med mig, och en påse bilar. Just det, bäst av allt, ett bevis på att kunskaperna sitter ifrån yearbooken, en CD med ett bildspel från våra tre år på och utanför Skvadern.


Sen är det väl värt at nämna att det här är första gången jag flyger ensam. Enda gången jag flugit utan min familj, som jag kan komma på iaf, var vi 24 konfirmandledare med 5 äldre ledare. Men hittills tycks det ju ha gått bra (peppar, peppar, ta i trä), jag har inte missat något plan eller så. Å andra sidan har jag inte gått igenom alla kontroller på flygplatsen. Det är tre olika papper plus pass som ska visas upp tror jag. Sen vore det ju trevligt om man dessutom fick sitt baggage... to be continued... eller nåt åt det hållet...


Så bär det av då

Nu gick precis pappa iväg för att hämta bilen från garaget. Sedan är det bara att släpa ner resväskorna och fara. Måste säga hej då till mamma också. Hon börjar jobba imorgon så hon kan inte följa med till Arlanda. Pappa, jag, Anna och Kalle åker. Mitt plan går 10.05 imorgon bitti så efter det får de väl hitta på vad de vill. Shoppa kaffemaskin stod visst på dagordningen.

PS. första inlägget skrev jag i onsdags, men pga diverse anledningar, t ex min bristande kompetens vad gäller bloggar, har jag inte publicerat det förrän nu...

Jag föll för grupptrycket...

...men grupptryck är inte alltid negativt, säger Jessica.

Nu har jag iaf en blogg, så då återstår det bara att skriva också.

Packningen är i alla fall i full gång. Slalompjäxor och underställ och annat som är kul att ha vid poolen i juli är nedpackat. Resten av kläderna är svårare att välja, men Jessica skriker om jag försöker packa ner något onödigt. Nu när vi har rensat massa ur min "kanske packa ner"-hög vill hon göra en till rensning. Funderar på att kasta ut henne. Från balkongen är kanske lite väl drastiskt... fast å andra sidan är det kanske en ganska bra idé...

Jessica tycker att jag ska förmedla när jag åker, och kanske vart... Så här ligger det till; på måndag kl 10.05 lyfter ett av Lufthansas plan på väg mot Frankfurt. På det är det tänkt att jag ska sitta. Nej, jag ska inte till Frankfurt och (detta är endast riktat till Jessica) jag ska inte ha med mig någon bomb. Jag ska till New York till att börja med. Där blir det au pair-skola på Long Island några dagar och sedan bär det av till min värdfamilj utanför Albany, huvudstaden i delstaten New York.

Tyvärr kan jag inte lägga upp min adress här eftersom man inte lägger upp andra människors uppgifter på sådana här offentliga sidor, men jag lovar att du ska få den, Erik, så du kan komma och hälsa på din kidnappade flickvän. Jag är iofs inte helt säker på att hon ryms i väskan än, men med tanke på hur hårt hon rensar åt mig ska det nog gå bra. Fast det förstås, väska får ju inte väga mer än 23kg. Det är nog dags för en rejäl bantningskur. 19kg (väskan väger ju lite också...) måste hon ner i.

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0