Karin Cajmatz

Friend nr "I have no idea any more, they're way too many" var/är här och hjälper värdmamman att gå och lägga sig. Grannfrun sa åt mig att jag kommer träffa massor av nya människor som springer ut och in här så jag ska inte oroa mig över att jag inte lär mig deras namn. Om det är folk jag behöver kunna namnen på så betyder det att de kommer tillbaka och då kan de presentera sig igen. Hon som är här ikväll heter Karen, vilket var lite kul när vi skulle presenteras för varann och våra namn var nästan lika. Det visade sig att hennes man heter Keith och det tog mig ett bra tag att komma på varför jag tyckte att de namnen hörde ihop, men sen insåg jag hur patetisk jag är. One Tree Hill.

Karen tycker iaf att Karin pratar bra engelska, och min värdmamma höll med. Jag märker redan att jag börjar tänka på engelska, men jag vräker fortfarande ur mig ett och annat "lägga av" till barnen, vilket iofs har visat sig effektivt för när de inte förstår mig så tystnar de tillräckligt många hundradels sekunder för att man ska hinna säga åt dem ordentligt.

När vi ändå är inne på hur bra jag är, och ja, jag behöver peppa upp mig för att orka med dem när de skriker efter toast och ändrar sig till paj så fort man får fram brödet, så hörde jag värdmamman säga att jag var bättre än deras gamla au pair härom dagen. Hon pratade i telefon, och jag tjuvlyssnade inte utan hon var i vardagsrummet där jag och barnen var så det var svårt att undgå, och hon sa att det var stor skillnad eftersom jag leker med barnen och inte bara sitter av tiden liksom. Barnen säger dessutom att jag är rolig och att de gillar mig, fast de säger det inte till mig, men grannfrun och deras föräldrar skvallrar gärna!