Igår när jag kommit till au pair-skolan
Självklart hamnade jag i flygplatsens segaste kö när det var dags att visa upp pass och alla andra papper. När det till slut blev min tur försvann killen som satt i den disken, så då var det bara att vänta tills han dök upp igen. Sen fick jag vänta på mitt baggage i typ hundra år också. En gubbe som stod intill mig sa till en liten tjej som jag tror var hans barnbarn (hoppas det inte var hans dotter); "this is why we don't check our luggage".
Planet var för övrigt fyllt av ett visst antal olika kategorier av resenärer: föräldrar med småbarn och vuxna utan barn, både turister och amerikaner, samt au pairer. Jag satt bredvid en svensk kille som skulle vara au pair 30 min tågresa utanför NYC. Han, liksom alla andra au pairer på planet, åkte med STS. Jag var den enda från Cultural Care.
När jag väl fått mitt baggage och tagit mig igenom ytterligare spärrar och långa korridorer väntade en man vid namn Jimmy samt en au pair från Tyskland på mig. De hade fått vänta i typ en och en halv timme. Inte mycket att göra åt saken. Sen var det bara att packa in sig i bilen och bege sig till skolan med stopp på Seven Eleven för att köpa något att dricka.
Just ja, jag är ju omyndig nu, vilket bland annat betyder att vinet på planet var det sista på ett tag.
Men nu är klockan halv fyra på natten hemma i Sverige så jag är lite trött. Här är den bara halv tio, men eftersom jag ska upp sju verkar lite sömn så småningom vara en bra idé.
